Jag gråter inte, för att jag är ensam
Jag gråter inte, för att jag är ledsen
Jag gråter inte, för att det finns så mycket att gråta över
Jag gråter, för att jag hackar lök
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Annamaria
- En överkreativ människa med ensamheten som största inspirationskälla. En sorgligt söt liten flicka som längtar efter gemenskap. En poetisk novellskrivare som älskar varje ord som kan skapas. En språkfanatiker som tänker på tyska. En scenpoet med drömmar. En designer med begagnade kaffepaket som favoritmaterial. hjälp jag tror jag är lite schizofren jag är mycket jag är inget jag vet inte vem jag är Jag är fortfarande lite tonårscynisk men det tycker jag att man kan få vara när man är nitton och jag är det bara ibland och det är faktiskt ganska skönt att vara det ibland. Je suis comme je suis, mais c'est tout ce que je sais de moi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar